Maktkampen i Berlin - demokratins dödgrävare
Vid fredagens möte hade vi glädjen att återigen få besök av Henrik Fock som följt upp sin första bok Gulaschbaronen med Misstaget i Petrograd.
Vi fick en inblick i skeendet under perioden 6 november 1932 - 31 januari 1933 som rubricerats Maktkampen i Berlin - demokratins dödgrävare.
I mellankrigsåren antog Tyskland en konstitution som anses ha varit världens mest moderna och demokratiska. 1929 års börskrasch drabbade Tyskland hårt och landet hamnade i en djup kris med svält och 30%-ig arbetslöshet. Stridande milis, kommunistisk och nazistisk, tog till vapen. Man utlyste val på val. En analys av förmågan att klara ett uppror gjorde gällande att man skulle klara att slå ner kommunisterna men inte nazisterna som i valet 1928 fått 2,9% av rösterna. I de många val som utlyses i krisens kölvatten ökar Hitlers ställning markant. Paul van Hindenburg, en ärkekonservativ 85-årig fosterlandsvän och fältherre uppmanas ställa upp mot Hitler i presidentvalet våren 1932. Hindenburg vinner valet, Hitler får 37% av rösterna.
Den 6 november 1932 utlyses ytterligare val då man inte når majoritet utan nazisterna. Genom en indirekt kupp manövreras Paul van Hindenburg ut.
I det efterföljande händelseförloppet som finns delgivet i boken i detalj får Hitler en position som gör det möjlighet för honom att upplösa riksdagen och utlysa nyval i mars 1933. Innan nyvalet, den 27 februari 1933, härjas Berlins riksdagshus av brand. Riksdagshusbranden anses vara ett avgörande moment i etablerandet av nazisternas styre. Huruvida den huvudanklagade, holländaren Marinus van der Lubbe, verkligen anlade branden eller ej har varit föremål för diskussion men oavsett vilket gav branden en anledning för Hitler att påbörja avvecklingen av den tyska demokratin.
Du kan hitta information om böckerna här:
www.henrikfock.se
