Historiker och statsvetare pekar på hur samhällen och samhällsstrukturer växer fram och hur de förändras. Mera sällan svarar dessa på frågan varför. Hur kommer det sig att asiatiska länder har lyckats resa sig ur fattigdom och förtryck men inte afrikanska? Och hur kommer det sig att europeiska stater har lyckats men inte muslimska ?
Fram till medeltiden styrdes i stort sett hela världen av ätter, klaner eller stammar. Nationalstater i vår mening fanns ännu inte. Det var förr i tiden oftast möjligt för individer att resa fritt. Våra dagars pass är en konstruktion från första världskriget för resa mellan två nationalstater. I vår tid brukar vi säga att en nationalstat konstitueras av en permanent boende befolkning, ett väl definierat territorium, en regering som behärskar detta territorium samt har kapacitet att ingå relationer med andra stater.
Om nu samhällen fram till medeltiden styrdes på likartat sätt överallt måste det finnas förklaringar till att dessa idag kan skilja sig så mycket åt. Vi vet att utbildningsnivå, forskning och investeringar, allt frikopplat från religion, är huvudkomponenter i framgångsrika samhällen.
I vår historielösa samtid ser vi sällan de historiska perspektiven. En mansålder upplevs som en evighet och utgör för många människor skillnaden mellan nutid och forntid. Mycket tyder på att en förklaringsmodell till stora olikheter mellan samhällen och länder har sitt upphov i traditioner och vägval gjorda för mycket länge sedan.
Går det att identifiera enskilda faktorer som visar var skiljevägen står att finna ? En som har funderat mycket kring detta är vår egen medlem Rutger Palmstierna. Hans utgångspunkt är att sättet på vilket de kristna kyrkorna och de muslimska moskéerna finansierades vid byggandet och den form i vilken de drivs alltfort, har haft kolossalt stor betydelse för utvecklingsriktningen i de samhällen och länder där de återfinns.
Rutgers intressanta forskningsembryo har uppmärksammats. En artikel han skrev i ämnet blev upptakten till ett forskningsprojekt på Göteborgs Universitet under ledning av professor Bo Rothstein. Rutger fungerar som bollplank och idégivare och kommer också att stå som medförfattare till rapporten.
Du som har törstat efter lunchföredrag med filosofisk och kulturell inriktning får ditt lystmäte när Rutger på fredag talar över ämnet: Tempelfinansieringens former inom kristenhet och islam -- dess betydelse för utvecklingen av Västerlandet och Österlandet. Detta blir ett unikt möte på så sätt att ingen tidigare - någonsin - har försökt nysta upp dessa trådar .Var pionjär, bjud in en gäst och kom och njut av all den kunskap som serveras dig denna fredag !
